Annons

Digitalt
Mats Rydström skriver om allt nördigt och nytt i teknikvärlden för Café.

 

Bradley Manning och den stora skammen

Två Anonymous-aktivister med en bild av Bradley Manning. Bild: Wikimedia Commons/Bradley Manning Support Network, CC-by 2.0. 

Igår gav Bradley Manning, soldaten som misstänks ha varit Wikileaks huvudsakliga källa, sitt vittnesmål inför en amerikansk militärdomstol. Två saker är extra intressanta i hans berättelse.

För det första: Bradley Manning säger sig ha varit källan till samtliga av Wikileaks mest uppmärksammade avslöjanden. Dokumenten om krigen i Afghanistan och Irak, den ökända “Collateral Murder”-videon, som visar hur en amerikansk attackhelikopter mejar ned civila, samt de hundratusentals diplomatiska telegram som publicerades. Allt kom från en ensam och desillusionerad soldat, som nu riskerar livstid i fängelse som straff.

“Jag var övertygad att om allmänheten, särskilt den amerikanska allmänheten, fick se det här med egna ögon så skulle det leda till en debatt om vår utrikespolitik,” sa Bradley Manning i rätten.

För det andra: Bradley Manning säger sig ha kontaktat flera andra nyhetsorganisationer innan han gick till Wikileaks med sina uppgifter. Han ska bland annat ha pratat med en reporter på Washington Post och lämnat röstmeddelanden hos ett antal anställda på New York Times.

Reportern han talade med “verkade inte särskilt intresserad”. Från New York Times fick han aldrig något svar.

Det är minst sagt iögonfallande. Bradley Manning säger sig ha erbjudit två av världens mest ansedda nyhetsorganisationer 10-talets kanske största avslöjande serverat på silverfat. Ingen tog honom på allvar.

Wikileaks lyfts ofta fram som ett exempel på nätets förändrande kraft, hur modern teknik kan användas för att kringgå censur och dra fram hemligheter i ljuset. Då organisationen var som mest omtalad beskrevs den som ett globalt nätverk med hundratals medlemmar. Julian Assange hyllades som en hjälte och en förgrundsfigur för en ny maktordning, där etablerade medier fick se sig omsprungna av nya konstellationer, som använde avancerad teknik för att skydda sina källor och hantera känsliga uppgifter.

Enligt Bradley Manning hade ingenting av det med saken att göra. Han gav sina uppgifter till Julian Assange för att varken New York Times eller Washington Post brydde sig om honom.

För tidningarna i fråga är det minst sagt pinsamt. Säga vad man vill om Julian Assange, i fallet Bradley Manning sov han åtminstone inte på jobbet. Han slog inte de amerikanska medierna med teknik. Han slog dem som journalist.

/Daniel

Dela
Tweeta
 


DU KANSKE OCKSÅ GILLAR

Laddar